fredag 11 januari 2008

Utfodringens ädla konst

Märeth hälsade på igår och följde med när lunchen kärrades ut i hagen.
-Han var finare sist jag såg honom, sa hon om Knubbens brukshästmage.
Jag är nog böjd att hålla med henne.
Jag petar lite på hans buk och konstaterar att han har mycket päls......

Hungrigast av alla är alltid Elvira. Hon hänger över tråden vid grinden för att få den första tuggan sen hänger hon kvar över kärran tills den är utburen av mig för där i botten vet hon att det goda finns. Det är gräsfrö och höboss som lockar henne i skottkärrans botten.
Petar lite på hennes buk och konstaterar att hon också har lång päls........

Lycko har inte särskilt bråttom när det nalkas mat. Varken att gå fram till den eller att tugga den. Hon är däremot nitisk och lämnar icke ett ätbart strå. Så länge det finns något som liknar gräs tuggar hon. Jag tror aldrig jag sett henne utan att tugga.
Petar lite på henne, hon blänger på mig och tuggar oförtrutet vidare......

2 kommentarer:

Anonym sa...

Mäh, Knubben har ju bara otroligt mycket päls ju.... :)

Camilla sa...

Det HÄR var bland det bästa du skrivit, Elin, och då gillar jag din skrivarstil öht! Jag vet inte vad det är men det flyter så bra! :D